Kategoriarkiv: Beteenderådgivning

Reaktiv eller traumatiserad hund?

I helgen var jag på utbildning om känslor, PTSD och traumabehandlig hos hund för hundpsykologen och etologen Carro Alupo. Jag fick nya kunskaper, aha-upplevelser och inspiration till utveckling av mina egna beteenderådgivningar av svårare fall. Vissa gånger ger inte beteendeterapin den utveckling jag skulle önska. Det har känts som att det saknats en viktig puzzelbit för att få ihop hela hunden. Den saknade puzzelbiten kan i några fall ha varit traumabehandling!

Reaktivitet är en personlighet – PTSD är en diagnos

Reaktivitet (som jag skrivit om innan) är ett personlighetsdrag. Vissa hundar reagerar emotionellt starkare än andra, är mer lättstressade, alerta och känsliga på grund av sin personlighet även om de inte varit med om någon hemsk upplevelse. Psykiskt trauma däremot är resultatet av en chockartad händelse eller upplevelse som satt ihållande spår hos individen. Av männisikor som varit med om chockartade händelser (överfall, bilolyckor m.m.) repar sig 75% på egen hand inom en månad. De som blivit traumatiserade återhämtar sig inte från chocken utan hjälp och utvecklar posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Det är alltid individens subjektiva upplevelse som är avgörande för om en händelse är traumatisk eller inte. Flera individer kan vara med om samma händelse men alla utvecklar inte PTSD.

Även hundar kan drabbas av PTSD

I Carro Alupos magisterarbete om PTSD hos hund var de vanligaste händelserna som traumatiserat hundar:

  1. Utsatt för dominans av yrkesverksam inom hundbranschen (hundtrimmare, veterinär, hundinstruktör) 24%
  2. Hotad eller misshandlad av människa 20 %
  3. Attackerad av annan hund 16%
  4. Olyckor (t.ex. bilolyckor) 16%
  5. Ljudupplevelser (skott och fyrverkerier) 12%
  6. Tidigare levnadsförhållanden (flyttat många gånger, importerade hundar) 12%

Som ni ser har största andelen i studiens urval blivit traumatiserade efter felaktigt bemötande av hundinstruktörer, veterinärer, hundtrimmare eller andra personer inom hundbranschen. Detta är väldigt sorgligt och därför är det viktigt att personen du anlitar för att för hjälp använder sig av modern hundträning och har tagit avstånd från användandet av bestraffningar och korrigeringar! Kompetenta och utbildade personer i din närhet hittar du hos Sveriges Hundföretagare och Sveriges Akademiska Etologer.

Jag är stolt medlem i båda föreningarna och mitt företag är H-märkt av Sveriges Hundföretagare. Kontakta mig om din hund varit med om en chockartad upplevelse och du misstänker att den lider av PTSD! Traditionell beteendeterapi hjälper inte i det fallen utan fler åtgärder behöver sättas in.

Källor:

Alupo, C. (2017) PTSD hos hund – En enkätstudie om psykiskt trauma hos hund. Magisterarbete SLU.
https://stud.epsilon.slu.se/13045/1/alupo_c_171206.pdf

Mehrkam, L.R., Wynne, C.D.L. (2014) Behavioral differences among breeds of domestic dogs (Canis lupus familiaris): Current status of the science. Applied Animal Behaviour Science.

 

5 tips för att ge hunden en bra nyårsafton!

Om några dagar är år 2017 slut och år 2018 kommer att firas in. Tyvärr är fyrverkerier fortfarande tillåtna och på många ställen smälls de flera dagar, till och med veckor, både före och efter nyår. Om du har en hund som är rädd för fyrverkerier är det nu för sent att börja träna inför 12-slaget. En femtedel av våra hundar är ljudrädda men 90% av dem kan bli hjälpta med träning enligt Karolina Weslund på illis.se.  

Om du nu har en hund som är rädd för fyrverkerier finns det saker du kan göra för att underlätta för den! Dessa tips är även bra att tänka på om din hund inte visat ljudrädsla innan. Det räcker med en enda olycklig smäll för att din hund ska bli rädd för fyrverkerier, trots att den varit skottfast innan!

  1. Motionera!
    • Se till att din hund är nöjd när kvällen kommer och fyrverkerierna börjar avfyras. En hund som är välmotionerad och nöjd har lättare att hantera smällarna än en hund som har massa energi att få utlopp för. Börja dagen med en ordentlig promenad. Om du bor i ett område där fyrverkerierna börjar skjutas tidigt är det bra om du åker iväg med hunden till något avskilt ställe. Det ger den även nya saker att undersöka och upptäcka. Packa en termos och goda mackor i ryggsäcken och ta en lång promenad tillsammans! Gärna 90 minuter eller längre beroende på vad era normala långpromenader ligger på. Gärna i lite utmanande terräng för extra motion.
    • Undvik att gå ut med hunden mellan kl. 22 och 01 då det smäller som mest!
  2. Håll dig lugn och motbetinga!
    • Om det smäller när ni är ute (gäller även inne), var snabb att ge hunden något extra gott godis! Kasta godis på marken som hunden får söka efter. Om du har en hund som tycker om att leka kan du använda det istället, dock är lek stresshöjande medan att äta/slicka är avstressande.
    • Vänta inte med att att se om hunden reagerat på smällen, då kan det vara försent och den är inte längre mottaglig för motbetingning. Hör du en smäll, belöna hunden! Vi vill att hunden ska koppla smäll = godis!
    • Kom ihåg att själv andas och tänka på annat än fyrverkerierna. Hundarna är känsliga för vår sinnesstämmning och kroppspråk. Du kan prata lugnande med hunden men undvik gäll bebisröst, hunden kan misstolka  din välmening som rädsla.
  3. Aktivera hjärnan
    • Ge din hund något att göra när ni är inne. Både på eftermiddagen och vid 12-slaget. Låt hunden leta godis, söka saker som du gömt eller träna Nose work. Spela aktivitetsspel, lösa problem, slicka på en frusen kong fylld med något gott eller att tugga på köttben är andra aktiviteter som håller din hund sysselsatt och kan i vissa fall fungera som avledning vid 12-slaget.
  4. Lugnande dofter och närhet
    • Feromoner som Adaptil (före detta D.A.P) och vissa dofter som lavendel och kamomill har visat sig ha lugnande verkan på rädda hundar (Graham et al., 2005, Landsberg et al., 2015). Dessa ska du dock använda förebyggande och gärna börja använda någon/några dagar innan nyår.
    • Att klappa hunden kan ge vissa hundar trygghet, medan vissa inte alls gillar det. Klappa lugnt och kolla hur din hund reagerar! Att lägga armen om hunden eller bara hålla handen på hunden kan också ge trygghet. Om hunden visar obehag ska du sluta klappa. Din hund kanske mår bäst av att du finns nära.
    • Thundershirt och olika lindor kan också hjälpa hunden att slappna av och känna sig tryggare.
  5. Skapa ett tryggt krypin!
    • Detta kan vara det viktigaste du gör om du har en riktigt rädd hund! Gör en lya som hunden kan söka skydd i. Isolera med filtar och kuddar för att stänga ute ljud och ljus. Om du inte kan stänga ute allt ljus är det bättre om rummet är helt upplyst.
    • Ställ i ordning lyan på det ställe du tror/vet att din hund vill ligga. Vissa hundar väljer badrummet, andra kryper in under sängen. Förbered gärna lyan några dagar i förväg och låt hunden tugga ben eller äta annat gott där.
    • Som extra trygghet kan du lägga in kläder som hundens favoritperson/personer haft. Det bästa är om du kan hålla hunden sällskap så klart. Du kan sätta dig på golvet och läsa en bok eller titta på film på datorn. Att spendera nyår på toalettgolvet är kanske inte det roligaste sättet att fira nyår, men din hund kommer tacka dig!

Gott Nytt År önskar etolog Anna-Maria Svedberg på Etologica!

Källor:

Cottam &  Dodman (2009). “Comparison of the effectiveness of a purported anti-static cape (the Storm Defender®) vs. a placebo cape in the treatment of canine thunderstorm phobia as assessed by owners’ reports.”

Cottam et al. (2013). The effectiveness of the Anxiety Wrap in the treatment of canine thunderstorm phobia: An open-label trial.

Graham et al. (2005). The influence of olfactory stimulation on the behaviour of dogs housed in a rescue shelter.

King et al., (2014). The effect of a pressure wrap (ThunderShirt®) on heart rate and behavior in canines diagnosed with anxiety disorder.

Landsberg et al., (2015). Dog-appeasing pheromone collars reduce sound-induced fear and anxiety in beagle dogs: a placebo-controlled study.

Westlund (2017). http://illis.se/en/nine-ways-to-reduce-firework-and-thunder-phobia-in-dogs/

 

BAT helg med Grisha Stewart – 14-15 oktober 2017

I helgen var jag på seminarium med Grisha Stewart som utvecklat rehabiliteringsmetoden Behaviour Adjustment Training (BAT). Det som skiljer BAT från andra träningsmetoder är att här är det hunden som avgör vilket avstånd den känner sig lugn/trygg/avslappnad på och hur den vill röra sig i förhållande till det den reagerar på (s.k. trigger). Som tränare håller man sig i bakgrunden och hjälper hunden först om den kommit för nära triggern och riskerar att visa det oönskade beteendet man vill lära om.

När man tränar BAT är man ute efter att hunden alltid ska ha stor chans att lyckas! Man sätter upp en övning med en trigger, t.ex. en hund, på långt avstånd (kan vara allt från  50 – 500 meter) och närmar sig successivt i hundens takt. BAT är ingen publiksport om man gör det på rätt sätt, det ser mest ut som att hunden bara undersöker sin omgivning, går och nosar och letar efter ett bra ställe för att gå på toaletten. När hunden ser triggern studerar vi hur avslappnad den är. Om den snabbt tittar och fortsätter med det den sysslade med innan den noterade triggern följer vi med hunden med slakt koppel. Om hunden stirrar på triggern eller går rakt emot den stannar vi sakta hunden och ser om den själv kan välja att göra något annat. Om det tar längre än några sekunder för hunden att bryta kontakten försöker vi på olika vis hjälpa hunden att byta riktning och ökar avståndet till triggern igen.

Jag gick en tvådagars BAT-kurs för Jenny Afvander i somras, och där lärde jag mig Koppelkompetensen som är väldigt viktig i BAT-träningen. Det blev stor skillnad på Arons sätt att hantera hundmöten när jag tillämpade koppelkompetensen på promenaden, Grisha gick också igenom tekniken och vi fick öva på varandra. Kopplet man använder är 5 meter långt och gör att man kan balansera frihet och säkerhet. Man hanterar det på ett sätt där man inte stör hunden och undviker spänt koppel. Som människa känner man väldigt tydligt om den som håller i kopplet spänner eller drar i kopplet och det var väldigt irriterande att försöka hälsa på andra människor när någon höll emot en i koppel. Det kändes väldigt mer avslappnat när kopplet var löst! Det ger en en inblick i hur hunden upplever sitt liv i koppel.

Det var en intensiv helg där jag träffade många fina personer och bekantskaper från Facebook. Nu ska jag smälta helgens lärdomar och kommer dela upp det jag fått med mig i flera inlägg.

Redan imorgon planerar jag att testa några övningar under kvällens Unghunds-lekis !

Vem bestämmer om en hund är reaktiv och vilket utrymme den behöver?

Utåtagerande hundar – Hundar som syns och hörs

Vissa hundar reagerar kraftigt vid möten med andra hundar, människor, barn, cyklister, fordon eller annat. Dessa hundar kan vara rädda, osäkra, arga, ha ont, vara i löp eller vara frustrerade (ofta pga av glädje!). De kan ha varit med om en FÖR HUNDEN traumatisk upplevelse och/eller vara född med egenskaper som gör den extra stresskänslig och utåtagerande. Oavsett anledning till deras beteende har de en sak gemensamt. Får de det avstånd och hjälp de behöver för att känna sig trygga kan de hantera situationen i egen takt med hjälp av sin människa.

Jag har fått förtroendet att hjälpa flera hundar som är utåtagerande eller som får panik och vill fly. De hundarna brukar kallas för reaktiva. Definitionen av reaktiv är:

”Intensiteten av alla responser, externa och interna, till en stimulusförändring ”
Scott and Fuller, 1965

Med andra ord är alla hundar reaktiva, de reagerar bara olika starkt i liknande situationer. Reaktivitet är ett personlighetsdrag hos hunden. Precis som att vissa individer är mer kittliga än andra är vissa individer mer reaktiva.

Reaktivitet är en egenskap

Vissa hundar är mer reaktiva än andra och behöver utrymme och hantera situationen i egen takt. Foto: Etolog Anna-Maria Svedberg

Enligt Mehrkam och Wynne (2014) karaktäriseras reaktivitet hos hund främst av:

  • Upphetsning och generell aktivitetsnivå
  • Undvikande och nyfikenhet

Reaktiva hundar har hög energinivå och svårt att varva ned under längre perioder. De brukar även ha höga värden på egenskaper som lekfullhet, destruktivitet, upphetsning och överdrivet skällande. Det finns raser som är mer reaktiva än andra, t.ex. Dvärgschnauzer, Skotsk terrier, West highland white terrier, jakthundar (ofta överdrivet skällande, hög aktivitet, svårt att vara stilla) och vallhundar (ofta hög lekfullhet, aktivitet och förväntan). Men det finns fortfarande stora variationer inom raserna och individuella skillnader!

I helgen när jag var funktionär på en Noseworktävling fick jag frågan om Aron verkligen är en reaktiv hund, eller om han egentligen bara är en vanlig tervueren med nerverna på utsidan. Rasen belgisk vallhund (som är uppdelad i fyra varianter: tervueren, groenendael, malinois och laekenois) är en vall- och vakthund. I rasstandarden kan man bland annat läsa att rasen är vaksam och aktiv, mycket livfull och alltid redo till handling. Förutom sina medfödda anlag som vallhund har rasen också värdefulla egenskaper, som gör den till en utmärkt vakthund. Om så behövs, tvekar den inte att försvara sin ägare.

Det är alltså de egenskaperna man har avlat på, egenskaper som även karaktäriserar reaktiva hundar. Belgaren ska vara avvaktande/reserverad mot  okända, för att fungera som vakthund. Men det är en svår balansgång för att reservationen mot okända inte ska slå över till rädsla.

Tervueren Aron är reaktiv men kan hantera andra hundar om han får det utrymme han behöver för att känna sig trygg. Foto: Etolog Anna-Maria Svedberg

Min tervueren Aron är en reaktiv hund. Det beror dels på hans medfödda gener och rasegenskaper men han hade även en dålig start i livet utan miljö- och socialträning och utvecklade stark rädsla och osäkerhet för nya hundar, människor och föremål. Aron kan ta till aggressiva beteenden om en hund kommer in i hans kroppszon och om han blir överraskad  eller trängd av hundar eller människor. Han kan stirra, höja svansen, morra och nafsa för att få mer utrymme. Jag jobbar förebyggande med honom och belöningsbaserat. Idag kan vi oftast möta hundar och människor utan att Aron väljer utåtagerande beteenden. Istället väljer han att gå i båge och nosa i backen. Vi har kommit så långt att vi kan tävla i Nosework, där hundar som Aron bär gula band för att uppmärksamma om att hunden behöver utrymme.

Reaktiva hundar behöver hjälp att få utrymme

Omgivningen ifrågasätter ofta ägare till reaktiva hundar, och de lägger gärna skulden på ägaren. Det hjälper varken hunden, ägaren eller omgivningen! När en hund reagerar utåt blir reaktionen ofta ”Oj, är han sån!” eller ”Är han aggressiv?”. Det kan också följas upp med ”Du kan inte tillåta att han beter sig så!” eller ”Om du bara slappnar av så skulle han inte göra utfall”.  Jag vet att jag inte är ensam om det bemötandet. Har man inte levt med en reaktiv hund är det svårt att sätta sig in i hur det är. En del tycker kanske att jag överdriver med Aron, han är ju så glad och positiv och han gör inga utfall. Det som de inte tänker på är att det beror på att jag ser till att han inte hamnar i trängda situationer. Jag tänker förebyggande och förstärker önskade beteenden. Jag hjälper honom att få det utrymmet han behöver för att känna sig trygg.

Aron med gula band som visar att han behöver extra utrymme. Foto: Anna-Maria Svedberg

Hur stort det avståndet behöver vara kan ingen annan än ägaren och den reaktiva hunden avgöra. För att hunden lugnt ska kunna hantera situationen behöver både den och ägaren känna sig trygg. Självklart påverkas avståndet som behövs till andra hundar eller människor av miljön, men det är HUNDEN i första hand som visar vilket avstånd den kan klara av. I andra hand känner ägaren hur nära den kan gå utan att bli orolig för att hunden kommer reagera utåt. Personerna i omgivningen behöver inte lägga sig i, förutom om det är för att lyssna på hundägaren och hjälpa till att ge den reaktiva hunden tillräckligt med utrymme för att den inte ska behöva ta till utåtagerande beteenden eller flykt.

Om du möter en hund med gult band på kopplet, snälla visa hänsyn. Stanna upp och låt ägaren till den gula hunden bedöma situationen och ta ut det avstånd de behöver. Har du möjlighet får du gärna också kliva åt sidan och hålla avstånd när du passerar.

Har du en reaktiv hund, med eller utan gult band, ska du inte skämmas för att du tar ut avstånd eller väljer en annan väg, du ska känna sig stolt!

Du vet vad din hund behöver och hjälper den. Idag kanske ni behöver 50 meter för att klara av hundmöten utan utfall, med tiden kommer hunden och du bli tryggare och avståndet minskas.

Har du en hund som du skulle klassa som reaktiv? Kika in på min BAT-helg den 16-17 september!

Lagotton Gucci BAT-tränar och väljer att vända sig bort från trigger-hunden istället för att skälla ut den = BRA VAL! Foto: Etolog Anna-Maria Svedberg

Källor:
Mehrkam, L.R., Wynne, C.D.L., Behavioral differences among breeds of domestic dogs (Canis lupus familiaris): Current status of the science. Appl. Anim. Behav. Sci. (2014)

Paul Scott, John & L. Fuller, John. (1998). Genetics and Social Behaviour of the Dog. Bibliovault OAI Repository, the University of Chicago Press.

Behaviour Adjustment Training – Låt hunden stå på egna tassar

Behaviour Adjustment Training (BAT) är en träningsmetod som utvecklats av amerikanskan Grisha Stewart. Metoden utvecklades för att hjälpa utåtagerande hundar att bli mindre stressade, kommunicera med mindre signaler och återfå kontrollen. Arga, rädda, osäkra, frustrerade eller glada hundar lär sig att hantera stressande situationer genom att vi ser till att de har tillräckligt med avstånd till triggern (t.ex. den andra hunden/människan/bilen) den reagerar på och arbeta oss närmare/förbi eller bortåt i hundens egna takt. Vår uppgift är att hantera kopplet utan att störa hundens rörelser och besvara hundens signaler när den vill gå i båge, vända eller stanna och samla in information om triggern.

Enda gången vi människor lägger oss i och styr upp hunden under BAT-träningen är om den börjar gå upp i stress och går rakt emot triggern. Då stannar vi mjukt hunden (inga tvära stopp eller ryck i kopplet) och släpper ut kopplet först när hunden väljer att gå åt ett annat håll. Beroende på hur nära triggern vi är och hur pass låst vår hund hunnit bli ger vi hunden olika mycket hjälp för att underlätta för den att göra ett bra val istället för att skälla, gnälla, morra eller göra utfall.

Lagotton Gucci BAT-tränar och väljer att vända sig bort från trigger-hunden istället för att skälla ut den = BRA VAL! Foto: Etolog Anna-Maria Svedberg

Det jag uppskattar mest med BAT-träningen är att fokus ligger på att hunden ska få stå på egna tassar och fatta egna beslut. Istället för att vi ska kontrollera den och tala om för hunden vad den ska göra får vi kontroll genom att läsa vår hund och hjälpa den göra egna val.

Tror du att BAT kan passa dig och din hund till en mer avslappnad vardag? Då har du chansen att delta på Etologicas BAT-helg den 16-17 september i Härnösand.

Tid: Kl. 10.00-17.00
Plats: Kusthöjden i Härnösand, Sälstensgränd 24
Sista anmälningsdag: 8 september
Kursavgift: 2000 kr ink. lättare lunch och fika

Anmäl genom att maila:
Ditt namn
Adress
Telefonnummer
Mail
Hundens namn
Ras
Kön och Ålder
till  anna-maria@etologica.se

Är du nyfiken och vill veta mer om BAT rekommenderar jag det är klippet med Grisha Stewart:

 

Fem vanligaste misstagen under möten med andra hundar

Jag blir ofta kontaktad av hundägare som har problem vid hundmöten under sina promenader. Deras hund kan bli som förbytt vid åsynen av en annan hund på långt håll och även reagera vid enbart doften av en annan hund på promenaderna. Hunden är ju ett flockdjur, så den borde älska andra hundar! Eller?

Hunden är ett familjedjur som har nära relationer med individerna i sin närmsta familj. Hundar som de träffar regelbundet utanför familjen bildar de också relationer med, t.ex. hundar de går promenader med och får träna och leka med. Alla andra hundar som de ser på håll, träffar sällan och hundar de inte lärt känna ordentligt (som grannens skälliga hund) är egentligen oväsentliga. De finns där, men din hund har inget behov av att hälsa på dem. En del hundar har dock mycket vakt i sig och kan se andra hundar som inkräktare.

Hur kan vi hjälpa vår hund att acceptera att den möter andra okända hundar på promenaderna och att det är helt OK? Den behöver inte brusa upp, skälla, bli glad och hälsa eller jaga iväg dem. De andra hundarna får vara där, och vi går bara förbi? Här tar jag upp de vanligaste misstagen vi gör under möten med andra hundar på promenaden:

  • Vi tvingar in hunden i möten genom att inte ta hänsyn till hundens naturliga beteende. Hunden har inget behov av att hälsa på okända hundar, speciellt inte i koppel. Det vanligaste misstaget vi gör är att går rakt emot den mötande hunden och håller hunden i kort koppel. Det är vi människor som tycker om smala gångvägar och trottoarer, för många hundar blir det på tok för trånga möten. De skulle föredra att få gå i en båge, men långt koppel som ger dem möjlighet att kommunicera på håll med den mötande hunden, t.ex:
    1. Går i båge = jag är inget hot
    2. Nosar i marken = jag kollar av är istället för att utmana dig, alt. läser meddelandet du lämnat åt mig
    3. Kissar = jag lämnar ett meddelande åt dig att läsa
  • Vi är inte med i matchen och missar första signalerna! Hunden har bra mycket bättre luktsinne och hörsel än oss, och upptäcker en mötande hund långt innan vi gör det. Ofta reagerar vi först när vi ser den andra hunden eller när vår hund drar i kopplet, skäller eller gör utfall. På reflex drar vi in hunden eller rycker till i kopplet för att få tyst på den. Om vi istället varit mer koncentrerade hade vi kunnat se att hunden kanske stannat och nosat, snabbt kollat upp mot den mötande hunden, försökt gå i en båge, nosat på en annan fläck och kanske också börjat gå sakta; INNAN utfallet. Detta går snabbt och om man inte vet vad man ska titta efter är det lätt att missa denna tidiga kommunikation från hunden. Hjälp hunden mycket tidigare genom att visa att ni kan vika av och inte behöver mötas rakt på, belöna när den nosar i backen och när den kollar bort från den mötande hunden. Följ efter om den försöker gå i en båge, eller locka med den för att öka avståndet till den andra hunden.
  • Vi pratar bara med hunden under hundmöten. Vi kortar av kopplet först när vi ser en annan hund och ger inte hunden något annat alternativ än att skälla, dra i kopplet eller göra utfall. Träna istället på att:
    1. Gå av gångvägen/trottoaren även när det inte kommer en annan hund. Säg din hunds namn och locka den till dig när som helst under promenaden, inte bara vid hundmöten.
    2. Stanna och hitta på roliga saker som att hoppa upp på stenar, murar eller bänkar. Balansera på stockar, hitta godis i stubbar! Det kan vara en perfekt avledning vid kommande trånga möten.
  • Vi styr hunden med kopplet! Istället för att lära hunden att gå bredvid oss vid sidan när det behövs kortar vi av kopplet och tvingar dem att vara vid vår sida. Istället för att prata med hunden använder vi kopplet för att släpa bort dem från intressanta doftfläckar. Om hunden drar för att komma till en doftfläck håller vi emot för att sedan släppa efter. Hunden stannar och nosar innan ett hundmöte och vi drar med hunden och triggar då ett utfall. Jag tror många känner igen sig i detta men många gör det omedvetet, som en inlärd reflex. Att hela tiden bli styrd av och behöva kämpa emot kopplet leder till frustration och ökad stress hos hunden. Det byggs upp under hela promenaden och kan leda till att hunden reagerar starkare i möten med andra hundar på grund av att den kände sig frustrerad och stressad redan innan!
  • Vi spänner oss och förväntar oss att vår hund kommer att reagera på den andra hunden. Fokusera istället på att ge din hund de bästa förutsättningarna för att kunna hantera mötet på ett lugnt sätt! Belöna rätt beteenden, ge den det utrymme den behöver, styr den inte med kopplet (om det inte behövs pga av säkerhet) och kom ihåg att slappna av och andas!

Vill du ha hjälp med hundmöten? Den 29 mars börjar en hundmöteskurs! Mer info hittar du här.

Etologicas Nystartspaket – Gör 2017 till ditt bästa HUNDår

pug-965766_640Många hundägare har dåligt samvete över att de inte gör tillräckligt mycket med sina hundar. För korta promenader, för lite soffmys, för många konflikter om skällande, drag i koppel eller jagande av bilar. Känner du igen dig?

Med Etologicas Nystartspaket Ditt bästa HUNDår slipper du ditt dåliga samvete och jobbiga situationer i vardagen. Jag lär dig nämligen hur du med små förändringar kan ge din hund allt det där du önskar att den borde få.

Till exempel får du kunskap om hur du med enkla medel kan du få ut mer av era dagliga promenader och andra verktyg för att ge din hund ett fantastiskt hundliv. Du får också lära dig att hantera de utmaningar som just ni har. Vi tittar på hur vi kan hjälpa din hund att välja andra beteenden än att till exempel dra i kopplet, skälla på grannen eller jaga bilar och cyklister.

Med Nystartspaketet får du helt enkelt ditt bästa HUNDår hittills!  Du kommer att få större förståelse för din hunds beteende, verktyg att hantera era utmaningar och slipper dåligt samvete för att din hund inte får det hundliv du vill ge den.

Så här funkar det

  • Du får stöd under 3 månader för att lära dig ett nytt sätt att vara och kommunicera med din hund som minskar din vardagsstress, ditt dåliga samvete och lär dig förstå din hund bättre
  • Vi ses för fem enskilda träffar (á 60-75 min) där vi jobbar med det ni behöver. Vi träffas i
    första hand i min lokal på Kusthöjden i Härnösand. Vid behov kan vi ses hemma hos er*
  • Du får råd och stöttning i träningen mellan träffarna via mail eller i egen facebook-grupp
  • Du får välja en bok om hundens beteende. Välj bland Kerstin Malms böcker:
    Rädsla & Seperationsångest, Aggression eller Känn din hund – och dig själv

Investering i ert nya hundliv:  9 500 kr + ev. hembesöksavgift och reseersättning

DOG-Y-AWARD erbjudande: 7 900 kr + ev. hembesöksavgift och reseersättning under hela mars!

Ring för att boka ditt nystartspaket redan idag:
Anna-Maria Svedberg, 070-175 73 87

Kundcitat:

Kul att se Wilma när man får kontakt och hon tycker det är roligt att träna! Man tyckte innan att det var mycket pengar jämfört med andra men det går liksom inte att jämföra med deras upplägg. Den här kursen var verkligen värd varenda krona!

– Patrik & Helen med labradoren Wilma

”Anna-Maria är mycket pedagogisk i sitt sätt att lära ut. Bra med individanpassad träning eftersom varje hund är olika!”

– Lena med Nero & Ymer

p1080913