Midnattsnosen och Etologicas utmärkelse till REKO Hundförare

En reaktiv hund på Noseworktävling – Del 2

För nästan två veckor sedan deltog jag och Aron på vår andra Noseworktävling. Tävlingen Midnattsnosen hölls på en före detta bondgård utanför Sollefteå. Jag och Aron tävlade både natten mot lördag och natten mot söndag i alla fyra moment (behållarsök, inomhussök, utomhussök och fordonssök). Du kan läsa mer om tävlingsformen i mitt tidigare inlägg här.

Precis som förra gången låg mitt fokus främst på att hjälpa Aron att hantera miljön och att vi skulle ha roligt tillsammans. Godkända sök är bara en bonus! Att ta oss till och från tävlingsområdet utan stress och utåtagerande är en utmaning för oss, som med förutseende och hjälp från de andra deltagarna går att lösa. Plus stora mängder gott godis (åt både Aron och mig själv). I detta inlägget kommer jag berätta hur jag och Aron valde att hantera tävlingsmiljön för att minska stressen och ge Aron bästa förutsättningarna för att nosarbeta när det väl var vår tur.

Att hjälpa hunden till och från parkringen

Det kan vara trång på parkeringen under tävlingar

Eftersom Aron är en känslig hund som är nervös i nya miljöer, osäker på andra hundar och okända människor var denna tävlingsmiljön extra tuff för honom. Parkeringen var på en åker där bilarna stod trångt i flera rader. Som tur var fanns det en ledig plats längst ut på kanten så att jag och Aron slapp stå i mitten. En av Arons största triggers är hundar som skäller i bilar. Han har blivit överraskad flera gånger och är på spänn bara han känner en bil som luktar annan hund eller har bakluckan öppen. Tack vare att vi fick en plats längst ut slapp vi tränga oss förbi parkerade bilar och kunde gå runt parkeringen istället och skvallerträna på bilarna. Det blir lite krångligare och längre att gå, men hellre det än att Aron ska bli stressad och gå upp i varv direkt han hoppar ur bilen.

Det fanns bara en väg till tävlingsplatsen och det var en grusväg med åkrar med högt gräs på båda sidor. Det är trångt även för hundar som inte är reaktiva. Många hundar blev uppspelta och drog antingen mot mötande hundar eller förbi för att komma bort. Längs den här vägen bevittnade jag många onödiga ryck i kopplet, men några få människor valde att istället prata med sin hund, avleda med godis/leksak eller kliva ut i höggräset. De hundarna var inte lika stressade som de som tvingades in i möten med kort koppel var en tanke som återigen slog mig. Jag var glad att jag denna tävlingen hade ett sätt att uppmuntra de ägare som faktiskt jobbade med sin hund och inte emot den! Mer om det senare ;)

DINOS – Dogs In Need Of Space

Aron en gul hund a.k.a. DINOS som behöver utrymme

Väl inne på tävlingsområdet var det ännu trängre med nervösa och spända hundförare både med och utan hund. Här hjälpte det gula bandet mig och Aron mycket. Gult band används inom Nosework för att märka ut de hundar som är DINOS = Dogs in need of space. Det kan vara av olika anledningar och behöver inte betyda att den gula hunden är aggressiv. De andra medtävlandena såg att vi kom och hjälpte oss att få utrymme. Eftersom Aron är känslig kan inte jag höja rösten och göra mig hörd, utan jag behöver hjälp från både medtävlande och funktionärer med att meddela att en gul hund behöver komma förbi och fram. Hjälp fick vi och det är jag oerhört tacksam för! Varmt tack alla medtävlande på Midnattsnosen för visad hänsyn!

SSE – Särskilt samspelt ekipage

Inne på sökområdena hade Aron inga problem alls att koncentrera sig på sin uppgift, att söka eukalyptus. Han var taggad, glad och fick kommentaren Stor söklust flera gånger. Under helgen fick jag även kommentaren “Kvällens snyggaste koppelhantering” och utmärkelsen ”Särskilt samspelt ekipage” på tre av söken vilket jag är stolt över! Får man SSE på alla fyra sök under en tävling får man ett diplom. Mitt mål är att alltid jobba tillsammans med Aron, vara lyhörd på hans signaler och ha roligt när vi tävlar. Efter våra sök på väg från sökområdet får man alltid frågan ”Hur gick det?”. Och jag svarade likadant varje gång: ”Det gick jättebra! Han var superduktig!”. Sedan att vi inte blev godkända på alla sök pga felmarkering eller att tiden gått ut är inte alls lika viktigt. Aron kunde arbeta på trots alla störningar till och från söken och vi hade jättekul tillsammans, det är det viktiga!

Etolog Anna-Maria Svedberg med sin gula hund Aron på Noseworktävling

Etologicas Utmärkelse REKO Hundförare

I mitt förra inlägg om nosework belyste jag skillnaden i betmötandet och hanteringen av hunden under jämfört med innan eller efter söken. Under söken står det i reglerna att man ska vara positiv och att korrigeringar, ryck i kopplet och andra bestraffningar inte är tillåtet. Och det är de flesta väldigt duktiga på att följa när man arbetar, för att sedan efter söket återgå till att använda korrigeringar och bestraffningar. Det är anledningen till att jag denna gången frågade arrangören om jag fick sponsra med en utmärkelse till tävlingens REKO Hundförare, vilket Sollefteå Brukshundklubb inte hade något emot. REKO står för Relation, Empati, Kunskap/Kommunikation och Omtanke.

På fredagstävlingen var det fick Eva med kinesiska nakenhunden Lilly som fick Etologicas Utmärkelse REKO Hundförare med motiveringen:

Eva och Lilly var mycket samspelta. Eva gav hela kvällen Lilly det stöd hon behövde för att kunna hantera möten och väntan mellan söken. De var på tävlingen tillsammans och Eva var mycket lyhörd på Lilly även när hon samtalade med andra medtävlanden. Lilly fick trygghet i famnen eller vila i bilen med sällskap och det var en fröjd att se dem tillsammans!

På lördagstävlingen var det Michaela med cockern Cesar som fick Etologicas Utmärkelse REKO Hundförare med motiveringen:

Michaela använde sig uteslutande av belöningsbaserade metoder och var mycket lyhörd på Cesars signaler. Med hjälp av mjukost och uppmuntrande ord kunde Cesar hantera den påfrestande tävlingsmiljön. Hans matte hade hela tiden ett öga på hans välmående och omgivningen även när hon samtalde med andra medtävlanden. Utöver detta visade Michaela stor hänsyn till gula hundar och gav dem den hjälp de behövde. En förare väl värd utmärkelsen REKO Hundförare!

Nu får vi se när jag och Aron kommer ut på tävling nästa gång. Innan dess har jag fyllt på med erfarenheter av att vara domarsekriterare på minst en tävling. I helgen hjälpte jag nämligen domaren Åsa Tova Bergh och fick bevittna närmare 100 inomhussök! Vem vet, kanske ser ni mig på noseworktävlingen Nordnosen den 12-13 augusti.